21 nov 2025 #VIMINNS90 | Intervju med Johan ”Josen” Olsson

För Johan ”Josen” Olsson började VSK-resan långt innan 90-talet. Redan säsongen 1982/1983 gjorde han första matchen i herrlaget, under en tid när klubben inte mådde bra ekonomiskt.

– Det var tufft de fyra-fem första åren, fram till 86/87 när det började ordna upp sig hyggligt. Men hela tiden kändes det som att föreningen var på väg någonstans, både sportsligt och ekonomiskt. Man fick in mer kompetens i klubben, framförallt med Karl-Erik Eckemark som var en stor del av den förändringen. Det jobbet Karl-Erik gjorde, det går inte att hylla tillräckligt egentligen. Han höll i föreningen stenhårt och såg till att man gjorde det man hade planerat, tillsammans med Björn-Olle Forsberg, Svenke Borg, Hasse Odén med flera.

Vi spolar fram tiden lite till säsongen 1988/1989. Starten på guldruschen i Grönvitt, men till en början såg det mörkt ut.

– Försäsongen var nästintill miserabel, vi gjorde inga resultat alls. Ju längre säsongen gick desto mer klickade i och i samband med slutspel och finalen så var det nästan självklart att vi skulle vinna.

Vad var det som förändrades till just den här säsongen?
– Dels fick vi in flera bra spelare, och vi hade fått in Leif Klingborg som ledare som fick oss alla spelare att tänka till och ta ett större ansvar för både sin och lagets utveckling. Vi började jobba mycket mer professionellt, dels med träningen men allra helst kring det mentala. Det blev en enorm skillnad mot hur det hade varit tidigare, vi var som sagt inte så bra i början på säsongen där, utan det kom mer och mer och det var en stor mental insats i det där, berättar ”Josen”.

– Det var många som inte hade vunnit tidigare, så det var en barriär att riva innan man trodde på det till 100%. Alla säger ju att man ska vinna, men det är inte alla som gör det.

Med start våren 1989 tickade SM-gulden in i rask takt. Publiken strömmade till Rocklunda och man byggde upp en fin relation med supportrarna. Att vara VSK:are på 90-talet var fint.

– Det var fantastiskt, att man har varit med och fick uppleva den eran. Ett fantastiskt supporterstöd, många grymt bra spelare i laget. När man var mitt i det, då var det lite svårt att reflektera över det. Nu har jag landat i det för längesen, allt vi fick uppleva, berättar ”Josen”.

– Vi pratade om det hela tiden då, och det var största framgångsfaktorn. Jag läste intervjun med Samuli, och det var precis så att det var ett extremt utvecklingsfokus där alla var med i diskussionen. Med hur vi skulle utveckla vårt spel, många tankar utanför boxen. Det är lätt att bara slå sig till ro när det går bra, men för oss var det aldrig så. Vi ville hela tiden bli bättre. Det var jäkligt häftigt.

”Josen” vann sju SM-guld med VSK Bandy. Det är flest guld för en VSK:are i VSK genom tiderna. Med andra ord är ”Josen” den meste mästaren.

– Det är någonting som man är stolt över, det känns såklart bra.

Hur kom det sig att du lyckades med den bedriften?
– Dels för att man kunde hålla sig skadefri och hålla en bra nivå under lång tid, och att man hade vissa egenskaper på planen. Att jag gillade att spela de viktiga matcherna och att vara bäst när det gäller.

– Jag hade rätt så klart för mig vad min roll i gruppen var, det tror jag är en av de viktigaste delarna i ett lagbygge. Att man har sin tydliga roll. Gör man den fullt ut så är det helt OK, man behöver inte göra något mer. Man ska veta vad man har för mandat, det var jag bra på och jag försökte inte flasha så mycket.

Hur orkade du hålla den nivå du höll under så pass lång tid?
– Jag tränade alltid bra under min karriär, sen ska man ha lite tur med schyssta gener så att man håller sig skadefri. Där får jag tacka föräldrarna för att kroppen höll.

Säsongen 2002/2003 spelade ”Josen” sista matchen för Grönvitt. Det blev totalt 445 matcher. Relationen till klubben har han kvar, och för den lite äldre generationen som inte leker i Playground under matcherna ser man allt som oftast ”Josen” på plats.

– Jag hänger med och försöker se så mycket som möjligt, live på mestadels tv på bortamatcherna. Nån bortamatch blir det på plats, som på Zinken eller i Uppsala. Sen är det alltid kul när man stöter på dagens spelare och snackar lite och får höra deras funderingar. Jag tycker att det är kul när de är nyfikna på vad vi gjorde och hur det funkade då. Spelet idag är helt annorlunda, men mindsetet är ungefär lika, säger ”Josen” och slänger ur sig det som han upplever som en stor skillnad mot förr.

– Jag har inga belägg för det här, och jag tänker på hur hela samhället ser ut men även i bandysporten, att man vill ha mycket serverat. Det skiljer sig mot hur det var tidigare. Att ta ansvaret själv i det lag du tillhör.

Ser du likheter med laget idag mot hur det var på 90-talet?
– Det var inte så stora förändringar i laget då, vi hade lagdelar som spelade många säsonger tillsammans. Vi kände varandra väldigt bra och hade fått tid att spela ihop oss. Det ser jag som den största skillnaden mot idag. I spelet är det väldigt svårt att se, allting går så otroligt mycket fortare idag. Dels med hallarna som gör att man har mycket bättre is, men även materialet har utvecklats väldigt mycket. När vi spelade matcher så var det utomhus och det kunde blåsa halvstorm, snöa och regna. Det var oftare att isen var knackig och dålig än motsatsen.

Under Retromatchen kommer Johan ”Josen” Olsson att vara på plats med några av sina tidigare lagkamrater, något ”Josen” ser fram emot.

– Det är alltid kul, vi brukar få till nån träff varje säsong och det blir massa snack om det som var förr men även lite om dagens bandy.

På tal om förr, var det bättre förr?
– Vissa delar, men inte allt, avslutar ”Josen” skrattandes.

RETROMATCHEN MED FRI ENTRÉ
Västerås SK – Sandvikens AIK
Tisdag 25 november 19.00
ABB Arena Syd

Boka dina fribiljetter här >>>

981025 Johan Olsson, Västerås
© Bildbyrån – 60031

990321 Bandy, SM-Final, Västerås – Falun, 3-2: Johan Olsson, Västerås, jublar efter mål och gratuleras av Samuli Niskanen.
© Bildbyrån – 40092