04 apr KLART: Isabel Robertsen aktiverar sitt optionsår
Isabel Robertsen kom till VSK i somras och skrev på för 1+1, nu är optionsåret aktiverat och Robertsen stanna i Grönvitt minst en säsong till. – Jag längtar redan efter att få dra på mig matchtröjan igen, säger Robertsen.
Första året i Västerås och VSK blev framgångsrikt. Seger i Svenska Cupen, Elitserieseger och SM-guld. Robertsen blickar tillbaka på säsongen.
– Att få vara med och vinna Svenska Cupen, Elitserien och SM-guld redan under mitt första år i VSK är mer än jag någonsin hade kunnat drömma om. Det är minnen jag kommer bära med mig resten av livet. Jag känner en enorm stolthet och tacksamhet, och det ger mig bara ännu mer motivation att fortsätta utvecklas tillsammans med det här laget och den här klubben.
Nu väljer Robertsen att aktivera sitt optionsår vilket betyder att hon är VSK:are en säsong till.
– Flytten från Oslo till Västerås i augusti förra året var ett stort steg för mig, men jag blev mottagen med öppna armar av laget, klubben och människorna runt omkring och det betyder mycket. Jag har vuxit både som spelare och människa, och det känns verkligen som att jag har hittat min plats här. VSK har blivit en plats där jag trivs, känner mig hemma och får förtroende att fortsätta utvecklas.
Du är inne på utveckling, vad känner du själv att du har utvecklat under säsongen?
– Att byta från höger- till vänsterback var en stor utmaning, och jag behövde anpassa mig till ett nytt sätt att se spelet på. Det var tufft i början, men med träning och bra stöd från laget har jag vuxit in i rollen. Jag har blivit tryggare i mitt spel och har tagit stora steg, särskilt defensivt. Samtidigt vet jag att jag har mycket kvar att jobba på, så som tempo, teknik, skott, skridskoåkning och att bli tuffare på isen. Det motiverar mig att fortsätta jobba hårt framåt.
Nu är det klart att du stannar i VSK, hur går tankarna på nästa säsong?
– Jag ser verkligen fram emot nästa säsong! Efter allt vi har upplevt tillsammans i år känner jag mig ännu mer inspirerad och sugen på att fortsätta utvecklas. Jag trivs så bra i laget och känner att jag är på rätt plats, med människor som både stöttar och utmanar mig. Jag vet att det kommer bli tufft. Konkurrensen är hård och nivån är hög, men det är också det som driver mig. Jag längtar redan efter att få dra på mig matchtröjan igen.
