12 mar Krönika: Finalhimlen är grönvit

Resan har varit lång. Flera kontroller har passerats. Men nu är vi framme vid slutmålet. Kan låta som en beskrivning över Vasaloppet som i söndags arrangerades för 91:a gången. Ett traditionstyngt blågult evenemang som emellertid slås av SM-finalen i bandy som nu spelar upp sin 109:e föreställning. I skidåkning handlar det om att valla efter före. I en finalbatalj gäller det att tänka efter före.

 

Titelförsvarande Sandvikens AIK utmanas av fjolårets silverlag Västerås SK, och ärligt talat så är det väl ingen större skräll. Det ska ändå sägas att Elitserien varit jämnare än på länge där det krävts en hel del för att ta sig till slutspel. Men när det verkligen drar ihop sig och spelschemat blir tätt och tufft spelar rutinen och kvaliteten på aktörerna en helt avgörande roll. Det är de två bästa lagen som möts, inget snack om annat.

 

Västerås SK är i final för 35:e gången där 18 SM-tecken hittills hemförts. Den ärofyllda titeln ”Mesta mästarna” har VSK innehaft i 21 år, alltsedan triumfen 1994. Senaste segern ägde rum för sex år sedan på Studenternas då Edsbyn detroniserades efter fem raka guld. Tobias Holmberg dominerade stort med ett mål och fyra målpass i 5-4 vinsten. Den finalen spelades för ovanlighetens skull en lördag, och efter några år med final på söndagar är det åter lördag som gäller för denna kulturdrypande begivenhet.

 

Att finalen spelas en lördag talar tungt för VSK som den här säsongen lirat fyra matcher på lördagar och vunnit samtliga. Och det vore väl dumt att ändra på detta nu.

 

Sandviken spelar final för 22:a gången. Nio SM-guld finns i prisskåpet. SAIK har svarat för den enastående bedriften att nå minst semifinal 21 säsonger i följd (senaste kvartsfinalförlusten är 1994 mot Boltic), och spelar nu sin femte SM-final på raken.

 

VSK:s målvakt Andreas Bergwall är värd all beundran med sitt brinnande lugn. Hur bär han sig åt egentligen? Att överhuvudtaget ställa sig i en målbur kräver stort mod. Totalt tre insläppta mål på tre semifinalmatcher mot ett så anfallsstarkt lag som Villa är fenomenalt. Bandybaronen kommer ursprungligen från Lesjöfors i Värmland där han började lira bandy på Stålvallen. Har bland annat sex VM-guld i bagaget och är inne på sitt 41:a levnadsår. Andreas är faktiskt på pricken lika gammal idag som Italiens fotbollsmålvakt Dino Zoff var i VM 1982 när Italien vann VM-guldet. Den äldste spelaren som vunnit VM-guld i fotboll. Det finns en rad likheter mellan Bergwall och Zoff. Bra målvakter är guld värda och blir bara bättre med åren.

 

Från Värmland (Boltic) kommer även VSK:s goalgetter Jonas Nilsson som klämt in 60 fullträffar den här säsongen. 54 i grundserien och sex mål i slutspelet. När Ljusdal i vintras kvaddades med 15-0 (största hemmasegern i klubbens historia) klämde Nilsson in sex bollar på 49 minuter! Jonas gör sin sjunde säsong i VSK och har hittills producerat 256 mål serie- och slutspelssammanhang.

 

Enbart en gång tidigare har finalen spelats på datumet 14 mars. Året var 1976 och Broberg besegrade Falun med 6-2 på Söderstadion. Guldet hamnade i Söderhamn där de stora profilerna då hette Göran ”Dallas” Sedvall och Pär Hedqvist. 1976 var ju också året då Björn Borg vann Wimbledon för första gången, och ingen har väl glömt guldduon Anders Gärderud (3 000 meter hinder) och Bernt Johansson (18 mil cykel) i Montreal-OS. På den tiden fanns inga bandyhallar.

 

Ska det måhända bli så att namnet M Carlsson är extra gångbart på lördag? Michael Carlsson har ju gjort succé som tränare för VSK efter en enastående spelarkarriär, och så ska ju Magnus Carlsson försöka vinna Melodifestivalen samma afton med bidraget ”Möt mig i Gamla Stan”. När SM-guldet ska firas kan vi väl inleda med att träffas just där.  Ett annat musikaliskt bidrag, med Hasse Andersson, bär namnet “Guld och gröna skogar”. Kan väl knappast vara en slump att den titeln är i fokus just på lördagen…

 

Att samma lag möts i SM-final två år i följd är väldigt ovanligt. Men VSK och SAIK drabbade samman tre år på raken 1996-98, och 2006-07 vann Edsbyn över Hammarby två år i följd. Lite längre tillbaka i tiden, 1961-62, möttes Sirius och Edsbyn två år i följd med en seger vardera som facit.

 

VSK och Sandviken möts nu i SM-final för nionde gången. Således åtta tidigare finaldueller och ställningen är helt lika, 4-4. Tele 2 Arena – som en del kallar Nya Söderstadion – blir den fjärde finalarenan lagen möts på.

 

Här följer en minnesvärd resumé över tidigare finalfighter:

 

24 februari 1946, Stockholms Stadion

SAIK-VSK 0-0
Publik: 22,144.

 

3 mars 1946 (omspel), Stockholms Stadion

SAIK-VSK 5-3 (4-2)
Publik: 20,598.
S: Stig Johansson 3, Roland Carlberg, Ejnar Ask.
V: Henry Ohlsson, Pontus Widén, Einar ”Eja” Bergström.

 

19 februari 1950, Stockholms Stadion

VSK-SAIK 2-1 (1-0)
Publik: 27,047.
V: Pontus Widén, Ture ”Lill-Vallo” Andersson.
S: Ejnar Ask.
Guldlaget: Henry Engström – Tage Sjöstrand, Gösta ”Brajden” Andersson, Arne “Flajden” Lundberg, Erik ”Floda” Flodin, Lars Pettersson, Gunnar ”Gucko” Jansson, Åke “Kraxen” Magnusson, Henry Ohlsson, Pontus Widén, Ture ”Lill-Vallo” Andersson.

 

18 mars 1990, Rocklunda Västerås.

VSK-SAIK 6-3 (4-1)
Publik: 14,608.
V: Hasse Johansson 2, Ola Johansson, Per Karlsson, Birger Jonsson, Stefan ”Lillis” Jonsson.
S: Stefan Andersson, Stefan Åsbrink, Stefan Åkerlind.
Guldlaget: Anders ”Änsen” Carlsson, Peder Lönn – Johan Olsson, Christer ”Kaka” Karlsson, Roger “Gubben” Carlsson, Göran Rosendahl, Patrik Kaup, Stefan ”Lillis” Jonsson, Birger Jonsson, Tommy Nilsson, Mikael Erlandsson, Hasse Johansson, Ola Johansson, Per Karlsson.
Klang och jubel på hemmaplan i minst 15 plusgrader, i Västerås som 1000-årsjubilerade.

 

 

 

17 mars 1996, Studenternas Uppsala

VSK-SAIK 7-3 (3-1)
Publik: 17,211.
V: Hasse Johansson 2, Andreas Westman 2, Michael Carlsson, Per Fosshaug, Thomas Liw.
S: Hans Åström 2, Stefan Åkerlind.
Guldlaget: Anders Carlsson, Fredrik Lindqvist – Stefan ”Lillis” Jonsson, Johan Olsson, Mikael ”Larre” Larsson, Ted Andersson, Jonas Holgersson, Andreas Westman, Thomas Liw, Lars Gustafsson, Göran Rosendahl, Hasse Johansson, Michael Carlsson, Per Fosshaug.

 

23 mars 1997, Studenternas Uppsala

SAIK-VSK 5-4 (4-3)
Publik: 17,488.
S: Stefan ”Pumpen” Andersson 3, Magnus Muhrén, Hans Åström.
V: Hasse Johansson 4.
Sandvikens första guld på 51 år.

 

22 mars 1998, Studenternas Uppsala

VSK-SAIK 6-4 (3-1)
Publik: 18,027.
V: Michael Carlsson 2, Ola Fredricson 2, Per Fosshaug, Samuli Niskanen.
S: Jonas Gustafsson 2, Magnus Johansson, Magnus Muhrén.
Guldlaget: Anders Carlsson, Petri Isonen –  Johan Olsson, Anders Hedlund, Göran Boström, Stefan ”Lillis” Jonsson, Per Fosshaug, Ted Andersson, Ola Fredricson, Lars Gustafsson, Michael Carlsson, Samuli Niskanen, Pierre Roos, Mattias Larsson.

 

17 mars 2002, Studenternas Uppsala

SAIK-VSK 8-4 (2-2)
Publik: 21,612.
S: Magnus Muhrén 3, Stefan Söderholm, Daniel Eriksson, Jonas Gustafsson, Daniel Mossberg, Patrik Nilsson.
V: Michael Carlsson 4.
Den största finalpubliken på 42 år. Muhrén spelade finalen med specialskydd sedan han brutit tummen i den sista semifinalen mot Falun. 3-3 efter en timme förvandlades snabbt till 7-3. Precis som 1997 hade VSK en fyramålsskytt – trots det blev det ändå ingen seger den här gången heller.

 

 

 

16 mars 2014, Friends Arena Solna

SAIK-VSK 5-4 (2-1)
Publik: 20,497.
S: Magnus Muhrén 2, Erik Pettersson 2, Christoffer Edlund.

V: Jonas Nilsson 2, Oscar Gröhn, Johan Esplund (straff).
Finalen blev en fantastisk avskedsföreställning för Magnus Muhrén som spelade sin sista match. Han inledde målskyttet tidigt och när han satte 3-1 på hörna strax efter pausen var det hans 700:e mål i SAIK-tröjan. Han har även hunnit med att göra 31 elitseriemål för GAIS. VSK var i tvåmålsunderläge redan efter en kvart och hade det trögt första halvtimmen. När det stod 5-1 med kvarten kvar att spela såg det kört ut. Men tre reduceringsmål snyggade till resultatet, det sista tillkom på övertid så det hann aldrig bli någon riktig spänning.

 

Det är ettan och tvåan i Elitserien som gör upp om guldbucklan. Precis som 2008, 2009, 2011 och 2012. Det finns inte heller några andra klubbar i landet som varit uppe i fler finaler än VSK och SAIK. Tilläggas kan att lördagens heta finalbatalj spelas mellan ettan och tvåan i maratontabellen. Benämningen klassikermöte är väl på sin plats.

 

Kom igen Grönvitt!

 

CHRISTER JOHANSSON